Monday, March 16, 2009
Wednesday, February 18, 2009
Längst ned i ledet
Nyss var man äldst och bland de som kunde mest. Nu har man helt plötsligt trillat ned på första trappsteget igen. Man måste bevisa sina kunskaper för att få nån form av respekt. Särskilt hårt är det med sjuksköterskorna.
Igår hade jag dygnvakt på gynekologisk och obstetrisk avdelning (förlossning) och min bakvakt var min största mardröm just nu, vi kan kalla henne citronen...usch jag darrar nästan bara jag tänker hennes namn =/
Jag fick i alla fall ett telefonsamtal från en allmän läkare som hade en 17 årig tjej som blött MYCKET, bytt tamponger 25 ggr på en dag... Hon kommer in akut till oss och har en mycket låg blodprocent, Blodtrycket 100/60, vilket e lågt. Tjejen svimmade om hon stod upp och var blekare än ett vitt A4 papper.
Jag gjorde allt som stod i min makt som den pissige lilla förvakten och fick henne mer stabil, sen ringde jag såklart min bakvakt för att hon skulle utredas av en specialist på området. Vad tror ni citronen svarar mig?! Nej, jag har inte tid! Vad då inte tid????? Ska jag säga det till flickans föräldrar? Tyvärr så han min äldre kollega inte tid så vi kan ju se om hon överlever det här annars e det Tough luck!
Jag som hela tiden trott att man valt detta yrke för att rädda liv? I guess not!
Ni undrar säkert varför inte jag kunde göra nåt mer...och det ville jag ju gärna, men det var en fråga om hon skulle akut opereras och där erkänner jag min ovetskap. Jag skulle själv inte vilja hamna under kniven med mig som kirurg.
Som den lilla pissiga förvakten jag är så tog jag mod till mig och ringde citronen igen, men fick detsamma sura svar: NEJ! Jag kommer om tre -fyra timmar...
Då gjorde jag en backstabber...Jag gick och hämtade ledande överläkare och förklarade situationen och han kom med direkt!
Ja, det är skillnad på folk och folk...man kan vara en bra läkare även om man jobbat med det i 50 år =)
Citronen blev så klart sur som f-n när hon hörde vad jag gjort. Jag log och svarade henne att jag har lärt mig att vi jobbar för patienterna och att rädda liv.... Ha ha bomben är släppt!
Igår hade jag dygnvakt på gynekologisk och obstetrisk avdelning (förlossning) och min bakvakt var min största mardröm just nu, vi kan kalla henne citronen...usch jag darrar nästan bara jag tänker hennes namn =/
Jag fick i alla fall ett telefonsamtal från en allmän läkare som hade en 17 årig tjej som blött MYCKET, bytt tamponger 25 ggr på en dag... Hon kommer in akut till oss och har en mycket låg blodprocent, Blodtrycket 100/60, vilket e lågt. Tjejen svimmade om hon stod upp och var blekare än ett vitt A4 papper.
Jag gjorde allt som stod i min makt som den pissige lilla förvakten och fick henne mer stabil, sen ringde jag såklart min bakvakt för att hon skulle utredas av en specialist på området. Vad tror ni citronen svarar mig?! Nej, jag har inte tid! Vad då inte tid????? Ska jag säga det till flickans föräldrar? Tyvärr så han min äldre kollega inte tid så vi kan ju se om hon överlever det här annars e det Tough luck!
Jag som hela tiden trott att man valt detta yrke för att rädda liv? I guess not!
Ni undrar säkert varför inte jag kunde göra nåt mer...och det ville jag ju gärna, men det var en fråga om hon skulle akut opereras och där erkänner jag min ovetskap. Jag skulle själv inte vilja hamna under kniven med mig som kirurg.
Som den lilla pissiga förvakten jag är så tog jag mod till mig och ringde citronen igen, men fick detsamma sura svar: NEJ! Jag kommer om tre -fyra timmar...
Då gjorde jag en backstabber...Jag gick och hämtade ledande överläkare och förklarade situationen och han kom med direkt!
Ja, det är skillnad på folk och folk...man kan vara en bra läkare även om man jobbat med det i 50 år =)
Citronen blev så klart sur som f-n när hon hörde vad jag gjort. Jag log och svarade henne att jag har lärt mig att vi jobbar för patienterna och att rädda liv.... Ha ha bomben är släppt!
Wednesday, February 11, 2009
Examen januari 2009
Mamma höll tal! Såå fint! Usch jag grät och grät...vem kunde tro att Sveriges första läkare hette Lina och föddes i helsingborg precis som jag!
Tack all för att ni gjort den här tiden till en av de bästa i mitt liv!
Subscribe to:
Posts (Atom)
